Att kollidera Àr en av riskerna som föreligger dÄ ett fartyg framförs till sjöss trots att det finns internationella regelverk, sÄ som SjövÀgsreglerna, enbart utformade för att förhindra detta. I denna kvantitativa litteraturstudie har det undersökts vilka avvikelser frÄn SjövÀgsreglerna som bidragit till kollision samt hur regelavvikelserna skiljer sig utifrÄn fartygstyp, tid pÄ dygnet, sikt och bryggbemanning. Haverirapporter utarbetade frÄn tvÄ haverikommissioner har undersökts och utifrÄn haverikommissionernas egna slutsatser om orsak till kollision har författarna sedan identifierat vilka SjövÀgsregler fartygen avvikit frÄn vid kollisionen. TvÄ haverikommissioner valdes för att kunna jÀmföra om det finns skillnader i resultatet i deras utredningar. I en majoritet av kollisionerna hade fartygen avvikit frÄn nÄgon eller nÄgra av SjövÀgsreglerna.

Syftet med denna studie Àr att granska hur man som nautiker skall framföra sitt fartyg med hÀnsyn tagen till sÀkerheten och sjövÀgsreglerna i en korsande situation dÀr ett vÀjningsskyldigt fartyg inte vÀjer. Vi genomförde en fallstudie bestÄende av en simulatorövning för ovetande styrmÀn och semistrukturerade intervjuer med nautiker frÄn Stena Line, Scandlines och Wallenius. Genom att testa intervjurespondenternas lösningar i fartygssimulatorn pÄ SjöbefÀlsskolan i Kalmar kom vi fram till för- och nackdelar med olika sÀtt att agera. Vi har fÄtt en ökad förstÄelse för hur sjövÀgsreglerna bör tillÀmpas i korsande situationer som vi vill att lÀsaren ska kunna tillgodogöra sig genom att lÀsa vÄrt arbete. StyrmÀnnen som intervjuades berÀttade att de upplever att det Àr vanligt med fartyg som inte följer sjövÀgsreglerna..

Rapportens huvudfokus handlar om ifall det Àr möjligt att skapa mjuka kroppar med hjÀlp av mÄnga smÄ fasta kroppar. Det kollas Àven ifall det gÄr att ge ett realistiskt beteende vid kollision med dessa. Biblioteken som har anvÀnds för att testa detta Àr Microsoft XNA och fysikmotorn Farseer Physics.Spelet som byggdes Àr ett 2D plattform spel dÀr spelaren spelar en boll som kan hoppa pÄ vattendroppar och löv som bÄda Àr mjuka kroppar. Vattendroppen Àr uppbyggd av smÄ hÄrda kroppar medan lövet Àr en större hÄrd kropp som med hjÀlp av en Distance Joint kan vrida pÄ sig vid kollision.Det gÄr att göra en mjuk kropp med realistiska kollisioner men fysik motorn som anvÀnds i detta fallet ger vissa restriktioner..

Rapportens huvudfokus handlar om ifall det Àr möjligt att skapa mjuka kroppar med hjÀlp av mÄnga smÄ fasta kroppar. Det kollas Àven ifall det gÄr att ge ett realistiskt beteende vid kollision med dessa. Biblioteken som har anvÀnds för att testa detta Àr Microsoft XNA och fysikmotorn Farseer Physics.Spelet som byggdes Àr ett 2D plattform spel dÀr spelaren spelar en boll som kan hoppa pÄ vattendroppar och löv som bÄda Àr mjuka kroppar. Vattendroppen Àr uppbyggd av smÄ hÄrda kroppar medan lövet Àr en större hÄrd kropp som med hjÀlp av en Distance Joint kan vrida pÄ sig vid kollision.Det gÄr att göra en mjuk kropp med realistiska kollisioner men fysik motorn som anvÀnds i detta fallet ger vissa restriktioner..

Forskare och praktiker har under de senaste decennierna pÄpekat hur införandet avmanagement, det vill sÀga en företagsinspirerad styrtrend inriktad pÄ organisationsskapande,styrsystem samt chefskap, förÀndrar advokatyrket. Advokatyrket har lÀnge prÀglats avautonomi medan införande av nya managementidéer ofta inneburit chefskap och styrning.Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur nya managementidéer tar sig uttrycksom styrlogik pÄ advokatbyrÄn Holmgrenhansson för att undersöka om dessa nyamanagementidéer kolliderar med tanken om profession som styrande logik. Definitioner avmanagement, profession samt tvÄ faktorer för en möjlig kollision har utvecklats till enanalysmodell dÀr begreppen chefskap, organisationskapande, styrsystem, autonomi,mÄlkonflikt samt rollkonflikt har analyserats. Semistrukturerade intervjuer med Ättarespondenter pÄ advokatbyrÄn Holmgrenhansson har genomförts. Resultatet av studien Àr attmanagement pÄ Holmgrenhansson tar sig uttryck i ett tydligt chefskap, ettorganisationsskapande samt genom olika styrsystem.

Boids handlar om att simulera flockar genom sjÀlvstÀndiga individer. Styrningen utgÄr frÄn tre grundregler, undvika kollision, centrera flocken samt matcha hastighet. För att framhÀva vissa beteenden kan reglerna viktas. Dessa vikter kan sÀttas manuellt, men de kan ocksÄ optimeras, exempelvis med genetiska algoritmer. Detta examensarbete utgÄr frÄn Chen, Kobayashi, Huang och Nakao (2006) arbete om optimering av boids med hjÀlp av en genetisk algoritm.

En realistisk simulation krÀver att alla simulerade objekten ska interaktivt och dynamiskt animeras. Delar av objektens kropp ska deformeras och andra delar ska sönderfalla vid en krock med ett annat objekt. De flesta 3d applikationer har som gemensamt vissa tekniker som anvÀnds vid dynamiska simulationer. TyvÀrr sÄ finns det inte en smidig och snabb teknik för att deformera solida objekt vid kollisioner, detta gÀller Àven Maya som jag anvÀnde i detta arbete. Detta arbete ska visa en smidig teknik att deformera vissa delar av en komplicerad modell och fÄ andra delar att splittras och spridas i en dynamisk simulation som Àr bÄde fysiskt rÀtt och ser visuellt bra ut.

Examensarbetet har utförts pÄ företaget Husqvarna AB vid avdelning Concept & Features electric products (EN-NEP). Uppdraget var att utvÀrdera en alternativ kollisionsmetod till deras robotgrÀsklippare. Metoden som utvÀrderats gÄr ut pÄ att detektera kollision med hjÀlp av samplad data frÄn en accelerometer samt samplad strömnivÄ frÄn de bÀgge drivhjulens motorer.Den metod som anvÀnds för att detektera kollision pÄ nuvarande robotar fungerar vÀl men krÀver att robotens kaross och chassi rör sig ifrÄn varandra för att krock skall detekteras. För att kunna reducera antalet komponenter och priset pÄ roboten Àr andra metoder intressanta att utvÀrdera för uppdragsgivaren.En algoritm har designats i simulationsmiljö som sedan testats pÄ ?riktigt? genom implementation i en Raspberry Pi som kommunicerar med robotgrÀsklipparen.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Denna uppsats Àmnar förklara och skapa förstÄelse för förutsÀttningar till Lean Healthcare, den metod för effektivisering som sjukvÄrden anammat för att utveckla och förÀndra de traditionsenliga verksamhetsstrategier som lÀnge styrt sjukvÄrdens arbetssÀtt och processer. Genom att identifiera vilka egenskaper som bör stimuleras hos framtida arbetskraft för att skapa de förutsÀttningar som krÀvs för att vidmakthÄlla Lean Healthcare som en lÄngsiktig effektiviseringsmetod bidrar denna studie med information som Àr behövlig för att ihÀrdigt lyckas med Lean Healthcare.De svÄrigheter som pÄvisats vid implementeringen av Lean Healthcare kan frÄn befintlig forskning hÀrledas till en kollision mellan den organisationskultur som föresprÄkas inom Lean, ursprungskonceptet till Lean Healthcare och den kulturella kontext som finns inom befintlig organisationskultur dÀr Lean implementeras. Denna kollision pÄvisas genom en avsaknad av ihÀrdighet inom organisationerna som implementerat Lean dÄ befintlig organisationskultur och verksamhetsstrategi motsÀtter sig de arbetsprocesser och det arbetssÀttet som föresprÄkas inom Lean-filosofin. DÄ mÄnga sjukhus i Sverige redan implementerat, eller Àr under omstrukturering till att implementera, Lean Healthcare Àmnar denna uppsats undersöka hur framtida arbetskraft förhÄller sig till det arbetssÀtt som föresprÄkas inom sjukvÄrden.UtifrÄn en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssÀtt genomfördes en kvantitativ studie dÀr arbetssÀttet och lÀrandet undersöktes hos en grupp studenter inom sjukvÄrdsprogrammen vid UmeÄ universitet. ArbetssÀttet och lÀrandet undersöktes för att kunna urskilja vÀrderingar och beteenden som kunde hÀrledas till att förutsÀga utfallet av en integration mellan ny arbetskraft och befintlig organisationskultur inom sjukvÄrden.Studiens resultat visar att arbete inom team innefattar karaktÀrsdrag hos framtida arbetskraft som behöver stÀrkas vilket frÀmst bör göras genom att stimulera befintliga och kompatibla egenskaper med Lean Healthcare, sÄ som beslutstagande och förmÄgan att ta an en ledarroll.

I denna uppsats har vi undersökt elevers attityder till betygskriterier pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Undersökningen har visat att det pÄ skolan finns en form av elevkultur som gör att mÄnga inte utvecklar strategier för att nÄ de högre betygen. En av orsakerna Àr att betygskriterierna nÀstan enkom anvÀnds summativt. Eleverna saknar förstÄelse av betygskriterierna vilket vi kopplat samman med Pierre Bourdieus sociologi, genom att se elevernas attityder som en kollision med det rÄdande skolsystemets institutionaliserade betygsramar. Eleverna har inte skapat allianser med betygssystemet.

Syftet med denna examensrapport Àr att ta fram ett eftermonterbart whiplashskydd till BMW 5-serie. Detta eftersom att denna modell, jÀmfört med modeller i samma prisklass, har fÄtt mycket dÄliga resultat i tvÄ oberoende whiplashtest.Projektet resulterade i ett skydd som enkelt och tryggt kan monteras pÄ nackstöden i bilen. Skyddet reducerar risken för en whiplashskada genom att minska det kritiska avstÄndet mellan huvud och nackstöd. Konstruktionen av skyddet Àr okomplicerad men designad sÄ att den inte kan röra sig ur lÀge vid en kollision.För att nÄ fram till detta resultat har en designmetodik anvÀnts som Àr lÀmpad för just detta ÀndamÄl. Designmetodiken innefattar olika processer sÄ som brainstorming och evalueringsmatris.Resultatet i denna rapport Àr endast ett koncept, sÄ vidare utveckling krÀvs för att nÄ fram till en fÀrdig produkt..

Denna rapport beskriver anvÀndandet av artificiella neurala nÀtverk, som styrsystem för att utföra evolution av beteende för boids. Boids handlar i grunden om att skapa en simulering av flockbeteende, genom att lÄta sjÀlvstÀndiga individer strÀva efter att uppnÄ samma mÄl. Uppbyggnaden av boids sker enligt tre ursprungliga regler, att undvika kollision, matcha hastighet och centrera flocken, dessa regler ligger Àven till grund för boidsen i detta projekt. DÄ beteendet för boids i grunden programmeras för hand, undersöker arbetet hur resultatet pÄverkas genom evolution av beteendet m h a neurala nÀtverk. Arbetet jÀmför Àven de tvÄ neurala nÀtverksarkitekturerna reaktiva- och rekurrenta nÀtverk.

Syftet för denna uppsats var att utveckla metodiken för utvÀrdering av varningsljud i förarmiljö. I undersökningen anvÀnds syntetiskt framstÀllda ljud. En likhetsskattning av ljuden utfördes och korrelerades gentemot hur vÀl ljudet passade in för de olika trafiksituationerna. Trafiksituationerna bestÄr av att ett bakre fordon accelererade mot ett frÀmre fordon och framkallade ett hot för kollision under en viss tid. Det var ett ljud som korrelerade högt, vilket var ett entonigt alarm.

De krocktester som utförs idag Àr lÄsta till det system av styr och draganordningar som byggs upp. Att göra en krocktest dÀrbilarna kan styras individuellt med hjÀlp av en förarrobot ökar friheten att designa tester. Att krocka tvÄ bilar som pÄ bilden pÄ framsidan, med 90 graders vinkel mellan bilarnas fÀrdriktning stÀller det mest tidskritiska kravet nÀr de ska trÀffa varandra. Detta krÀver en bra hastighetsreglering vilket Àr huvuddelen i examensarbetet.I denna rapport redovisas hur ett sÄdant styrsystem skulle kunna byggas samt tester i en simuleringsmodell för denna typ av krocktest.Simuleringsmodellen Àr uppbyggd i Matlab/Simulink och efterstrÀvar att efterlikna ett verkligt sidokollisionstest tillrÀckligt mycket för att kunna testa styrsystemet.Efter de tester som gjorts kan man konstatera att det Àr möjligt att konstruera ett sÄdant styrsystem som kan fÄ tvÄ bilar att trÀffa varandra i en sÄdan sidokollision som Àr beskriven ovan..